Hugo, storkillen, ska på klassresa. Detta har klassen samlat pengar till i mer än ett års tid. De har sålt tulpaner, julgranar, arrangerat loppis med café och varit så duktiga. Och framför allt har de engagerade föräldrarna varit duktiga. (mig icke inberäknad) Av arbetsinsatsen skulle man kunna tro att det är till Thailand klassen ska till, men så är inte fallet. I augusti bär det av till Vässarö, en SL-bussresa på 45 min norrut. På Vässarö bor man typ i tält och lagar sin egen mat, det vet jag för jag var själv där som scout på tidigt 80-tal. Men till saken. Trots idoga insatser räcker inte pengarna och därför måste klassen sälja hembakt. Alla föräldrar är instruerade att till några fredagar i rad ta med hembakt till ett försäljningsvärde av minst 50 kr. Inga problem, jag slänger i hop en sockerkaka i kväll. Men kan man sälja en sockerkaka för 50 kr? Kanske måste jag baka två. Vem fan orkar egentligen ställa sig och baka en vardagskväll? Jag är klyven till det där med försäljning av hembakat. Jag skulle själv inte komma på tanken att köpa en fryspåse med bullar från några barn utanför Konsum, om detta inte är just mina barn. Man har inte en aning om den hygieniska standarden i dessa barns hem. Tvättade man händer innan baket startade? Stoppades små snoriga fingrar ner i smeten? Bytte man ut smör mot margarin? Dessutom är det ju knappast barnen själva som bakar, utan stackars mammor i de flesta fall. Om jag fick välja skulle jag hellre skicka med en 50-lapp i morgon, jag kan till och med dyfta mig till en hundring, om jag slapp baka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar