Eftersom jag givetvis glömde att köpa valnötter så bakade jag Olof Victors ljusa med min rågsur. Det blev ungefär som vanligt. 3 stora limpor. Inga jätte hål att skryta med, men jag fick till rätt så fina snittytor. Givetvis kladdade degen sig fast i degspaden så ett av bröden blev missformat, så det gav jag bort till svärmor. Jag noterar att mitt bakande börjar bli en oroväckande konservativ angelägenhet där jag växlar mellan två eller tre säkra kort. Därför ska jag nu i exprimentlustans namn prova något nytt, nämligen Jan Hedhs Italienare. Receptet finns på samma uppslag som Olof Victors, så någon jätte revolution handlar det inte direkt om. Receptet börjar liksom flertalet andra Hedh recept med en polish. Denna polish var en ovanligt stor polish med en halv liter vatten. Detta är oroväckande då det ofta tar en halvtimme att rengöra Kitchen Aiden efter Jan Hedh bak. Som jag nämnt tidigare är recepten dimensionerade till ett halvt regemente. Jag är så dålig på matte att jag aldrig orkar ge mig in på att halvera recepten, vilket annars skulle ligga nära till hands.
lördag 14 mars 2009
Stockkonservativ
Etiketter:
Italienare,
Jan Hedh,
Olof Victors ljusa,
surdeg recept grovt stenungsbröd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar