Säga vad man vill om skåningar...men laga mat det kan dom

Jag har varit i Malmö och lagat en fantastisk chokladmousse i ett riktigt restaurangkök på restaurant Skeppsbron 2. Det var ett sånt där företagsevent där man ska teambuilda genom att laga mat tillsammans. Jag såg till att hamna i efträttsgruppen. Vi var fyra personer och skulle göra chokladmousse. Många kockar, dålig soppa...varför vi delade in oss i ytterligare två grupper. En som gjorde själva moussen och en som gjorde tillhörande hallongelé. Denna grupp hamnade jag i. Lätt som en plätt och det hela var överstökat på 5 min. När vi var klara smög jag omkring i det enorma köket och spanade in prylar. Allt som man har hemma men ungefär 20 gånger större. En vanlig visp är lång som en golfklubba, deras degblandare var större än en medelstor cementblandare. Mycket imponerande det hela. Men åter till desserten. Det blev en mycket bra chokladmousse med ett tunnt lager hallongelé samt lite garnering i form av definitivt osvenska jätte blåbär och jordgubbar av okänt ursprung. Framför allt hallongelén tycker jag lyfte hela anrättningen.

Här är receptet som jag helt utan tillstånd härmed sprider till allmänheten:
ca 20 pers. (Orkar inte räkna om receptet till mindre antal personer, men ni får väl bjuda hela släkten om det ska vara på det viset!)
Moussen
ett halvt kilo mörk choklad, 5 äggulor, 5 äggvitor 1/2 dl socker, 8,5 dl grädde

Gelen
0,25 liter hallonpuré
0,25 liter vitt vin
3 gelatinblad

Garnering
Vit choklad och lite vad man känner för.

Smält chokladen i vattenbad. Vispa gulorna och sockret fluffigt, vänd ner i den smälta chokladen. Vispa äggvitorna hårt o vispa ner i chokladsmeten. Vispa grädden och vänd ner den också.

Lägg gelatinet i kallt vatten i 5 min. Koka ihop puren och vinet. Vispa ner gelen i puren och vinet. Låt svalna och häll på moussen när den är kall. Ställ in allt i kylen.

För oss som inte är helt vana vid gelatin är det värt att nämna att man inte kan hälla i den i något kokande för då förstörs själva geléegenskaperna. Detta råkade vi ut för, men ingen fara på taket. Bara att blötlägga lite mer gelation och vispa ner igen. Jag var också lite skärrad över att det liksom aldrig stelnade. Men vår handledande kock som hette Christian uppmanade till tålamod. "Det stelnar" sa han och stoppade ner fingret och konstaterade att smeten fortfarande var 54 grader. Sen gick han och hjälpte de andra. Bland annat stoppade han ner handen i en kastrull kokande vatten och drog upp några kålblad (eller vad det nu var). Han verkade inte bränna sig. I övrigt var temperaturen i köket ca. 45 grader. När vi satte oss till bords kunde man tro att vi alla var nybastade och fräscha. Så icke fallet. Sammanfattningsvis en mycket trevlig kväll med den bästa mat jag ätit söder om Dalälven. Denna restaurant ska jag besöka varje gång jag kommer till Malmö, fast då får någon annan laga maten.