Min surdeg som inte visade ett endaste litet livstecken, har uppstått från dödsriket. Med hjälp av lite honung och yoghurt tog den fart och började bubbla och ha sig. Jag var ett tag lite osäker på hur man bedömmer om en surdeg lever eller är död, men när man väl ser en levande en så blir man säker. Den här är nog den mest levande jag någonsin gjort. Den till och med låter! Scary...Som att ha en liten slemmig hustomte att mata och ta hand om. I fortsättningen ska jag dock inte vara sentimental med surdegarna. Om de skär sig, dvs. om det bildas ett tjockt flytande lager på surdegen så ryker den. Inget mer pjoskande. Eftersom den så stolt visade upp sina livsandar i dag var jag ju tvungen att göra nåt med den. Det blev surbrödet från PaindeMartin, på ett ungefär. Så här blev det i dag. Typ 300 g av den ytterst livliga surdegen, 1 tsk instant yeast, 30 g salt och typ 7 dl vatten. Ungefär 900 g Manitoba Cream. Körde allt utom salt i ca 10 min. Lät degen stå i 20 min. Därefter i med salt och körde ytterligare ca. 5 min. Nu ligger degen och vilar 2-3 timmar i sin låda. Jag drog lite i degen ett par gånger den första halvtimmen. Sen kommer jag att vika ner degen i ett par korgar som får stå i kyl över natten. I morgon är det lördag, vilket innebär att den får jäsa lagom länge. Återkommer med resultatet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar