...och här sätter vi punkt

Nu tar jag en paus i brödbloggandet. Bakandet kommer dock att fortsätta som vanligt. Skulle något exceptionellt inträffa, typ att jag bakat en skitstor spättekaka eller nåt så kanske jag lägger upp den. Tack den lilla trogna bloggföljarskara som följt mina bakeskapader. Titta gärna in på stellaviking.blogspot.com

/Lotta

Bageriet på Sandhamn stängt

Det mesta på Sandhamn var faktiskt öppet och det var en hel del folk där, trot den tidiga säsongen. Förra året inhandlade jag ett stycke perfekt surdegsbaguette för osannorlika 60 kronor. Men god var den. Därför tog vi oss en liten promenad upp till bageriet men det var stängt. Notera att personalen går i idé, vilket kanske innebär att de sitter och spånar nya spännande bakverk eller så har de bara gått i ide?

Ibland

gör jag andra saker än bakar. Som i helgen. I morgon ska jag och min man åka till Sandhamn, så i helgen blir det inget baka. Men snart kommer jag att vara hemma väldigt mycket och då tror jag att det blir baka av.

Ytterligare två perfekta bröd

För att vederlägga gårdagens framgång, och utesluta eventuell tur pga. ren slump, gjorde jag bröden igen. Satte degen i gårkväll och lät stå över natten. Förkortade jäsningen något och lät jäsa i sammanlagt ytterligare 2,5 timmar. Resultatet blev jämförbart med gårdagen. Därför kan man väl säga att jag bekräftat framgångsfaktorerna hyfsat vetenskapligt, dvs. genom att repetera experimentet med samma förutsättningar.

Framgångsfaktorer=nattjäsning i rumstemperatur, lång bearbetning i kitchen aid och ett bra mjöl, i mitt fall Manitoba. Förresten tror jag att det skulle ha gått lika bra med helt vanligt vetemjöl. Enl. Paindemartin bloggen så ska en 1/4 av vattnet föras i degen i efterhand, men detta tror jag också är av mindre betydelse.

I morgon fyller jag år

Därför har jag bakat bullar som jag ska ta med till mina kollegor på jobbet. 50g jäst byttes ut mot 5 tsp instant yeast, i övrigt följde jag det vanliga receptet bakpå mjölpåsen. Till fyllningen använde jag mycket smör, kardemumma och vaniljsocker. För att göra det hela lite festligare satte jag bullarna i rosa muffinformar från Åhlens.

Grattis till framgångarna

önskar jag mig själv och firar med ett par utsökta Macorones som min syrra inhandlat på Paris bästa bageri.

Macarones är små söta och mycket mystiska bakverk i allsköns kulörter. De finns att inhandla i Frankrike till vansinnigt dyra priser. Vid tillfälle ska jag googla för att kolla upp vad de egentligen innehåller. En gissning är ägg, mandel och socker.

Mission accomplished, uppdraget utfört, jakten slut

Tack Pain de Martin för det fina receptet på bröd med stora hål. Bättre än så här blir det inte. Jag orkade inte med de sista turerna utan satte in i ugnen efter två jäsningar a'40 min med lite vik emellan. Mina baguetter blev också bra och brödet på degen fick också rejäla hål. Undrar om det har att göra med att jag lät jäsa i solen i arbetsrummet?

Bilden till vänster är mitt egna recept, den till höger är Pain de Martins hålbröd. Min syster var här och provsmaka och höll med om att bröden är perfekta. Undrar bara om detta innebär att jag lägger ner bloggen nu? Tack och adjö liksom. Allt känns snopet på ett positivt sätt efter förra helgens fullkomliga katastrofer.

10 kg Manitoba

Jag var förbi Martin Olsson en eftermiddag och införskaffade 10 kg Manitoba Cream. Trots det utländskklingande namnet är det faktiskt gjort på svenskt vårvete, vilket dövade mitt miljösamvete en smula. Det amerikanska Northern Springmjölet fick stå kvar på hyllan denna gång. Förövrigt inbillar jag mig att Manitoban är snäppet vassare.

baguetter och bröd med STORA hål

Livade upp surdeg i morse så att den var lagom levande tills jag kom hem från jobbet och kunde baka. Började med bagetter gjorda på 300 g surdeg, knappt en liter Manitoba, 1 tsk instant yeast, 15 g salt och 5 dl vatten. Eftersom det är Manitoba vi har att göra med körde jag typ sammanlagt 30 min i kitchen aiden. Ställde i arbetsrummet som blir typ 35c när solen skiner vilket är perfekt. Där fick den stå i 3 timmar. Jag drog och vek ihop degen ett par gånger den första timmen. När degen jäst klart bakade jag ut 3 baguetter samt ett litet bröd. Dessa står nu i kylen tills i morgon bitti då jag ska gå upp tidigt och sätta på ugnen. 

I övrigt satte jag i gång pain de martins ljusa bröd med stora hål "Ganska stora hål faktiskt". Degen står i rumstemperatur över natten. Det festliga med detta bröd är att man inte har i allt vatten på en gång. Den sista skvätten har man i när man kört ihop degen. Resultatet blev ett jäkla skvättande och skvalpande. Hela köket blev nedskvättat med degvätska. Men efter ca 7 minuter hade degen bakat ihop sig. Återkommer med resultat. Känner på mig att det blir bra den här gången efter förra helgens brödkatastrofer.

Förmycket salt=4 limpor i sopsäcken

Ofta tycker jag att brödrecept snålar med salt. Detta gäller även Jan Hedhs recept. Därför tog jag i lite extra i går när jag bakade Olof Victors ljusa. Vad jag inte tänkte på var att jag samtidigt minskade mjölmängden 250g. På 750 g mjöl tog jag alltså drygt 30g salt, vilket visade sig vara för mycket. Resultatet blev dålig jäsning, kompakt och "limpigt" samt för salt smak. Jävligt trist att slänga 4 limpor. Men det har jag alltså gjort nu. Vad ska jag göra för att få upp bakinspirationen? Jag ska i alla fall börja med att åka till Martin Olsson och köpa bra mjöl.

För övrigt har Paindemartin rett ut det här med salt på ett alldeles förträffligt sätt.  

Finn fem fel

Jämför mina bröd med brödet från Jan Hedhs Bröd. Inte ett rätt. I dag har jag exprimenterat lite med Olof Victors ljusa. Istället för vanligt mjöl tog jag vetemjöl special fullkorn, jag blandade dessutom i en ganska så stor klick honung. Jästen byttes ut mot instant yeast (två tsp). Resultatet? 2 skogaholmslimpor! Inte ett dugg bättre än så. Kompakt, tråkigt och markant frånvara av stora hål. Nu var dessa i och för sig inte nattjästa, har två i kylen över natten men tvivlar på att de blir mycket bättre. För övrigt blev degen inte ett dug vek som receptet manar till, istället ganska kompakt trots 850 g mjöl istället för ett helt kilo. Är det något fel på receptet? Som är bekräftat av förlaget menar jag? Är lite irriterad och funderar på att lägga ner det här bakandet en gång för alla. Ica Maxi har hyfsat bröd.

Kladdkaketips från trevlig bloggföljare

Fick ett mail med ett alternativt recept på kladdkaka som jag definitivt kommer att testa:

Hej Lotta, läste att du har problem med kladdkaka. Det här är ett klockrent
recept tycker jag, högst ordinärt men gott.

Smält 90 g margarin i en kastrull, häll ner 3 dl socker, 1,5 dl mjöl, 4 msk
kakao, 1 tsk vaniljsocker, 1 krm salt och 2 ägg. RÖR ihop, inte vispa, direkt i
kastrullen och häll det sedan i en smord och bröad form, typ pajform, och
grädda på 200 grader, utan varmluft i 18-20 minuter, den ska bara kännas fast i
kanten om du känner på den. När den kallnat blir den så bra. Vill du ha den på
fat så är väl en rund sockerkaksform med löstagbar botten perfekt. Vill man så
är det gott med hackade pistagenötter i också.
Lycka till
Mvh Maggan

När man får oväntat besök

Idag kom några vänner över och hade med sig lunch till oss. Supergod varmrökt lax och potatisgratäng. Perfekt! Kände dock att jag var tvungen att bidra med något och därför slängde jag ihop en morotskaka, påskafton till ära. Inget märkvärdigt i sig, däremot blev den ganska fin tycker jag.

Att det ska vara så jävla svårt att få till en helt vanlig kladdkaka!

Vi får gäster till lunch. För att göra det hela enkelt för mig så snodde jag ihop en kladdkaka, efter Leilas recept. Lätt som en plätt kan tyckas. Särskilt som jag bakade sex stycken i förra veckan inför Hugos klassförsäljning. Eftersom dessa blev torra o trista (...det struntade jag lite i eftersom de skulle säljas anonymt förhoppningsvis), så tänkte jag att jag skulle korta tiden en smula, samt att inte använda varmluftsfunktionen. Av någon anledning blev den jäkla kakan aldrig klar. Till slut var vi tvungna att stoppa in en lamstek i samma ugn, med risk att kladdkakan smakar vitkök...Efter sammanlagt 50 min i ugnen tog jag ut den i alla fall. Den var lite knaprig på ytan men rätt flytande inuti. Hur som helst ville jag ha över den på ett fint fat. Dum idé. Resultatet blev så fult att det tänker jag inte ens lägga upp bild på. Bröden jag bakade i morse blev finfina i alla fall, alltid nåt. Nu får vi gäster. Glad påsk!

4 timmar

Efter testande fram och tillbaka med mina surdegar så har jag slutligen kommit fram till att 4 timmar är optimal väckningstid. Förr har jag alltid matat degen kvällen före och låtit stå till nästa dag, ibland till nästa kväll innan jag bakat på den. Men som mest levande är den alltså efter 4 timmar i rumstemperatur erfar jag alltså. Låter man den stå för länge hinner den dö en smula, i värsta fall nästan helt och då gör den inte mycket nytta. Bara ett litet tips så här i påsktider. För övrigt har jag åter igen gett mig på favoritbrödet, som är en variant av paindemartins surdegsbröd, dvs. 300 g upplivad rågsur, 7 dl vatten, 15 g salt samt 1 kg vetemjöl av bra kvalitet blandat med en tsk instant yeast. Som vanligt kör jag degen 10 min, vila tio, i med salt och åter 10 min. Jäs 4 timmar, baka ut, i korgar, in i kyl över natten, baka i morgon förmiddag.(250g i tio min, sänk värmen till typ 200c, tag ut när degen är 98c. Easy peacy! Egentligen världens enklaste o bästa recept. I morgon slår jag på stort och bakar något komplicerat från bibeln (The bread bible) långfredagen till ära. Förmodligen tar det hela ett par dagar. Kanske med ett mediokert resultat. Den som väntar lär se.

Ingen dansbana direkt...

Idag har vi tittat på hus. Vi bor redan i ett bra hus, men läget på det huset vi tittade på var synnerligen attraktivt med ett stenkast från badstrand och båtklubb vilket skulle innebära att man fick boende och landställe i ett hus, endast ca. 40 min från stan. Det som slog mig var att detta i övrigt stora hus har ett jäkligt litet och löjligt kök, som alltid i integration med vardagsrum. Detta har jag inte något emot i sak. Det som irriterar mig en smula är de dåliga arbetsytorna samt ont om förvaring. Detta är ett vanligt förekommande problem Jag vill ha ett stort och präktigt lantkök med djupa och breda bänkskivor i nåt praktiskt kompositmaterial, och massor av köksskåp. Dessutom vill jag ha en stor spis och två ugnar. Men jag får nog drömma på ett tag till och nöja mig med mitt befintliga lilla kök.

Klåparen är i farten igen

I dag var det dags för bullbak igen. Idag skulle jag prova med instant yeast istället för jäst. Dock kom jag inte ihåg hur man omvandlar jäst till instantyeast, så jag chansade vilt på 2,5 tsp. De riktiga måtten är 2 tsp instant yeast på 20 g färsk jäst. En vanlig bulldeg innehåller alltså 5 tsp instant yeast. Degen blev kompakt och jäste väldigt dåligt. Efter en timme kom jag på mitt misstag och blandade sonika i ytterligare 2,5 tsp och körde i kitchan aiden en stund. Varningsklockorna ringde när man fortfarande kunde se de små "larverna" i instant yeasten i degen. Struntade i det och lät degen stå ytterligare 40 min. Döm om min förvåning när degen plötsligt var dubbel i storleken, dock fortfarande en smula kompakt och stum. Jag bakade ut bullarna med vaniljsocker och kardemumma och mycket smör. (vad gäller vaniljsocker kan jag rekommendera Dansukker som innehåller riktig vanilj som man ser med ögat, istället för vaniljarom som är vanligt förekommande). Bullarna betedde sig därefter som vanligt. Jag har själv inte smakat men sonen tyckte om dom och han är en mycket kräsen ung man.

För övrigt körde jag båda plåtarna samtidigt i varmluftsläget. Detta resulterar i något ojämt gräddade bullar, vilket är mycket irriterande.

visst jäste dom

Jag har bakat surdegsbaguetter. Surdegen var fin och vad det tycktes väldigt levande. I dag bakade jag på känn, orkade inte med några jobbiga recept. Detta ledde till att jag helt enkelt glömde bort instant yeasten, som jag tänkt att blanda i mjölet. Istället tog jag ca 200g surdeg, 6 dl vatten och ungefär 12 dl manitobamjöl. Körde typ 10 min i kitchenaiden, vilade degen i en kvart, la till 15 g salt och körde ytterligare 10 min. Sen kom jag på att jag glömt jästen. Inte mycket att göra än att förlita sig på surdegen. Lät degen jäsa i 3 timmar, bakade ut baguetterna som jag i sin tur lät jäsa en timme ungefär i en ugn som använts tidigare under dagen och nu höll en temperatur på uppskattningsvis 35c. Oj vad det jäste! Nu är baguetterna i ugnen, tjocka och trinda som aldrig förr. Detta lilla missöde byggde med andra ord upp mitt surdegsförtroende. Jag har av ren vana alltid tillsatt lite jäst i mina surdegsbröd för att vara på den säkra sidan. Nu vet jag alltså att jag kan lita på min surdeg. Mycket tillfredställande.

SVD skriver om surdegar

Se http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2589653.svd

Snygg italienare

Jag tror att jag fick till det bröd som receptet syftade till. I vanlig ordning med Jan Hedh så fick jag minska mjölmängden med ca 25%, trots detta var degen hyfsat fast. Men då var det också ett ljust bröd, ej att förglömma. 1/3 durumvete, 2/3 vetemjöl samt faktiskt ett ägg! Konsistensen på degen påminnde om baguettdegen från The Bread Bible. Resultatet blev också ungefär det samma förutom att detta blev till två gigantiska bröd. Inkromet var lätt och luftigt, precis som vanliga klassiska baguetter. Egentligen föredrar jag inkrom med mer karaktär, lite mer rustika och sega. Detta bröd hade dock gjort sig fint på en italiensk eller fransk buffé, inte minst för att det blev rätt tjusigt. Tror dock inte att jag kommer att baka detta bröd något mer. Inte minst för att jag faktiskt tror att jag gjorde detta bröd så bra som det kan bli. Det mest intressanta med brödet var själva utformningen. Först kavlade man ut två runda tallriksstora kakor, sedan vek man dom på mitten och åter på mitten. Slutligen tryckte man kaveln mitt över för att liksom fästa deglagren. Innan gräddning skar man sedan dekorationen.

Bagerimonopolet på Värmdö

Idag var svärmor på besök. Vi gjorde en liten utflykt till Gustavsbergs hamn. Där besökte vi det trevliga Torncaféet. Detta drivs av Delselius. Vid Grisslinge, också på Värmdö, ligger ett Systrarna Delselius. Detta är ett mycket populärt tillhåll och de har väldigt goda bröd. Jag har en julafton för några år sedan kört ut dit i snöstorm för att köpa deras stora dinkelbröd. Hur som helst finns dessutom ett bageri inne i Gustavsbergs centrum som heter Delselius. Kanske kan man dra slutsatsen att det är samma familj som ligger bakom. Kanske har vi att göra med en monopolsituation? Sådant är alltid intressant att spekulera om. För övrigt åt jag en klart godkänd tomatsoppa. Brödet som serverades till var också mycket trevligt. Dock har jag alltid svårt för anis och kummin i bröd. Men det är så klart en smaksak.

Stockkonservativ

Eftersom jag givetvis glömde att köpa valnötter så bakade jag Olof Victors ljusa med min rågsur. Det blev ungefär som vanligt. 3 stora limpor. Inga jätte hål att skryta med, men jag fick till rätt så fina snittytor. Givetvis kladdade degen sig fast i degspaden så ett av bröden blev missformat, så det gav jag bort till svärmor. Jag noterar att mitt bakande börjar bli en oroväckande konservativ angelägenhet där jag växlar mellan två eller tre säkra kort. Därför ska jag nu i exprimentlustans namn prova något nytt, nämligen Jan Hedhs Italienare. Receptet finns på samma uppslag som Olof Victors, så någon jätte revolution handlar det inte direkt om. Receptet börjar liksom flertalet andra Hedh recept med en polish. Denna polish var en ovanligt stor polish med en halv liter vatten. Detta är oroväckande då det ofta tar en halvtimme att rengöra Kitchen Aiden efter Jan Hedh bak. Som jag nämnt tidigare är recepten dimensionerade till ett halvt regemente. Jag är så dålig på matte att jag aldrig orkar ge mig in på att halvera recepten, vilket annars skulle ligga nära till hands.

En riktig jävla smäll

Har fullkomligen kommit av mig i bakandet känner jag. Det är till och med så att vi snart ätit upp det ofantliga lagret vi har i frysen. Därför kommer jag i dag skjutsa igång min rågsur. Riktigt full av liv och härlig ska den bli. Därefter ska jag återigen baka Gateaus valnötsbröd (måste köpa valnötter i morgon!!!). Detta bröd bakas gärna helt utan jäst. Detta har jag aldrig vågat mig på eftersom jag alltid varit så osäker på mina surdegar. Men den här surdegen är något i hästväg. För att vara på den säkra sidan kommer jag att liva upp den i kväll genom att tillsätta en gnutta honung, en msk yoghurt, lite vatten samt en halv dl. rågmjöl. Efter ungefär en vecka orörd i kylen skulle man kunna tro att den vore om inte död så kanske i zombiestadiet. Men när jag öppnade burken small det till ordentligt. Smällandet brukar vara ett bra tecken. Varför vet jag inte, men jag tror att det är så. Detta under förutsättning att man använder en gammaldags glasburk med spännknäppning och gummiring. Finns på Åhlens för en billig penning.

Några tankar kring försäljning av hembakt

Hugo, storkillen, ska på klassresa. Detta har klassen samlat pengar till i mer än ett års tid. De har sålt tulpaner, julgranar, arrangerat loppis med café och varit så duktiga. Och framför allt har de engagerade föräldrarna varit duktiga. (mig icke inberäknad) Av arbetsinsatsen skulle man kunna tro att det är till Thailand klassen ska till, men så är inte fallet. I augusti bär det av till Vässarö, en SL-bussresa på 45 min norrut. På Vässarö bor man typ i tält och lagar sin egen mat, det vet jag för jag var själv där som scout på tidigt 80-tal. Men till saken. Trots idoga insatser räcker inte pengarna och därför måste klassen sälja hembakt. Alla föräldrar är instruerade att till några fredagar i rad ta med hembakt till ett försäljningsvärde av minst 50 kr. Inga problem, jag slänger i hop en sockerkaka i kväll. Men kan man sälja en sockerkaka för 50 kr? Kanske måste jag baka två. Vem fan orkar egentligen ställa sig och baka en vardagskväll? Jag är klyven till det där med försäljning av hembakat. Jag skulle själv inte komma på tanken att köpa en fryspåse med bullar från några barn utanför Konsum, om detta inte är just mina barn. Man har inte en aning om den hygieniska standarden i dessa barns hem. Tvättade man händer innan baket startade? Stoppades små snoriga fingrar ner i smeten? Bytte man ut smör mot margarin? Dessutom är det ju knappast barnen själva som bakar, utan stackars mammor i de flesta fall. Om jag fick välja skulle jag hellre skicka med en 50-lapp i morgon, jag kan till och med dyfta mig till en hundring, om jag slapp baka.

Blåbärsmuffins med crumble

För att dämpa barnens rastlöshet en stund bakade vi blåbärsmuffins med crumble efter Leilas recept. Jag har noterat att Leila måste ha en jävla fart i sin ugn. Alla hennes recept anger väldigt korta gräddningstider och jag får lätt lägga till minst 10 min på varje recept, trots att jag har en rätt så effektiv och snabb varmluftsugn. I vanliga recept får jag normalt sätt ta bort några minuter.

En riktig räkmacka

Noterade i torsdagens På stan bilaga att de gjort någon form av räkmacketest. Ämnet intresserar mig eftersom jag älskar räkor. I går var vi i nya Forum nacka och där har Melanders fisk öppnat. Enligt testet i DN har dom skapliga räkmackor för 135 kr. Räkmackan dom serverade i går kostade dock ofattbara 200 kr. Detta ledde till att jag av ren och skär snålhet tog en rätt ordinär fisksoppa. Hugo som också älskar räkor fick ta barnpannkakor för överkommliga 35 kr. Nicke däremot slog på stort och beställde in en räkmacka. Det skulle sedan visa sig att vi inte behövt beställa någon annan mat än just denna räkmacka. Det var den största räkmackan jag sett och god var den också. Ett helt lass med färska stora räkor, lagom lite majonäs, några salladsblad och ca. ett skivat ägg, möjligen två. Vi var alltså tre personer som delade på denna räkmacka. Det var säkert ett kilo räkor. Ebbis käkade en barnportion med viltköttbullar. Hela kalaset kostade inte mer än 400 kr, den dyra räkmackan inräknat. I detta fall fick man mycket för pengarna måste jag säga. En mycket trevlig erfarenhet. Jag kan lätt rekommendera att två personer delar på en räkmacka. Förövrigt serverades ett mycket gott bröd till de övriga rätterna. Stora hål och trevlig karaktär.

Jag måste slutligen få göra ett kort inlägg i räkmackedebatten i DN. Magdalena Ribbing som jag i övrigt har ett ganska stort förtroende för tycker jag spårar ur totalt. Hon hävdar med bestämdhet att en räkmacka ska serveras utan några som helst tillbehör, dvs. bara bröd och räkor. Endast denna variant är en riktig räkmacka enligt henne. Men 99% av befolkningen har väl en föreställning om att en räkmacka innehåller även ägg och majonäs? Är det då inte detta som är en riktig räkmacka? Det visar sig att bara ett ställe som serverar danska smörrebröd lyckas åstadkomma det Magdalena Ribbing anser vara en godkänd räkmacka. Larv och trams tycker jag.

Platt som en pannkaka

Mitt bakande går lite sisådär just nu. Jag kände på mig att degen var alltför lös, men orkade inte riktigt göra något åt saken så jag lät det vara. När degen sedan skulle jäsa i den stora plastlådan flöt den ut så den täckte hela botten. Jag tänkte att det inte gjorde så mycket eftersom jag skulle jäsa dom i jäskorgar över natten. Men problemen uppstod redan när jag skulle lossa degen från jäskorgarna och föra över den på brödspaden. Redan där sjönk degen liksom ihop och blev korvig och konstig. Dessutom flöt de ut ännu mer i ugnen. De blev så platta att mina 98 c nåddes redan efter typ 10 min. Jag sänkte då värmen till 200 c (från sina ursprungliga 250c) och lät bröden stå ytterligare 12 min. Sedan stängde jag av värmen och öppnade luckan, där fick de stå i 10 min till. Nu står jag här med två fula konstiga bröd. Men kanske är det inte alltid ytan som räknas? Kanske har just dessa bröd ett vackert inre? Det återstår att se.

Säga vad man vill om skåningar...men laga mat det kan dom

Jag har varit i Malmö och lagat en fantastisk chokladmousse i ett riktigt restaurangkök på restaurant Skeppsbron 2. Det var ett sånt där företagsevent där man ska teambuilda genom att laga mat tillsammans. Jag såg till att hamna i efträttsgruppen. Vi var fyra personer och skulle göra chokladmousse. Många kockar, dålig soppa...varför vi delade in oss i ytterligare två grupper. En som gjorde själva moussen och en som gjorde tillhörande hallongelé. Denna grupp hamnade jag i. Lätt som en plätt och det hela var överstökat på 5 min. När vi var klara smög jag omkring i det enorma köket och spanade in prylar. Allt som man har hemma men ungefär 20 gånger större. En vanlig visp är lång som en golfklubba, deras degblandare var större än en medelstor cementblandare. Mycket imponerande det hela. Men åter till desserten. Det blev en mycket bra chokladmousse med ett tunnt lager hallongelé samt lite garnering i form av definitivt osvenska jätte blåbär och jordgubbar av okänt ursprung. Framför allt hallongelén tycker jag lyfte hela anrättningen.

Här är receptet som jag helt utan tillstånd härmed sprider till allmänheten:
ca 20 pers. (Orkar inte räkna om receptet till mindre antal personer, men ni får väl bjuda hela släkten om det ska vara på det viset!)
Moussen
ett halvt kilo mörk choklad, 5 äggulor, 5 äggvitor 1/2 dl socker, 8,5 dl grädde

Gelen
0,25 liter hallonpuré
0,25 liter vitt vin
3 gelatinblad

Garnering
Vit choklad och lite vad man känner för.

Smält chokladen i vattenbad. Vispa gulorna och sockret fluffigt, vänd ner i den smälta chokladen. Vispa äggvitorna hårt o vispa ner i chokladsmeten. Vispa grädden och vänd ner den också.

Lägg gelatinet i kallt vatten i 5 min. Koka ihop puren och vinet. Vispa ner gelen i puren och vinet. Låt svalna och häll på moussen när den är kall. Ställ in allt i kylen.

För oss som inte är helt vana vid gelatin är det värt att nämna att man inte kan hälla i den i något kokande för då förstörs själva geléegenskaperna. Detta råkade vi ut för, men ingen fara på taket. Bara att blötlägga lite mer gelation och vispa ner igen. Jag var också lite skärrad över att det liksom aldrig stelnade. Men vår handledande kock som hette Christian uppmanade till tålamod. "Det stelnar" sa han och stoppade ner fingret och konstaterade att smeten fortfarande var 54 grader. Sen gick han och hjälpte de andra. Bland annat stoppade han ner handen i en kastrull kokande vatten och drog upp några kålblad (eller vad det nu var). Han verkade inte bränna sig. I övrigt var temperaturen i köket ca. 45 grader. När vi satte oss till bords kunde man tro att vi alla var nybastade och fräscha. Så icke fallet. Sammanfattningsvis en mycket trevlig kväll med den bästa mat jag ätit söder om Dalälven. Denna restaurant ska jag besöka varje gång jag kommer till Malmö, fast då får någon annan laga maten.

Mamma Tara med sina underbara små korvar

Det har varit knapert på bakfronten denna vecka. Men nu tog jag just ur min rågsur som funkat så bra, ur kylen och blandade i lite vatten och nytt rågmjöl. Det hade förmodligen inte ens behövts för den såg bubblig och levande ut, men ändå. I kväll ska jag baka. Jag utgår i från ca 300 gram surdeg, sedan 1 tsk instant yeast, ca 8 dl bra vetemjöl, kanske manitoban och kanske 5 dl. vatten. 23 gram salt. Jag kommer låta allt jäsa i en låda i 3 timmar eller kanske 2 om det kommer nåt bra på tv. Sen får det jäsa i jäskorgar i kylen över natten. Återkommer med resultat i morgon.

Nu till dagens roligaste händelse. Kenneln ringde och berättade att valparna kommit. 10 fina små valpar. 3 tikar som är svarta, vilket är det vi nog helst vill ha. Jag blev så glad och lycklig. Nästan så att jag grät en liten skvätt. Nu längtar jag till valborg då vi får ta hem det lilla underverket. Titta på bilden. Hur sjutton fick alla dom där plats i den där lilla hundens mage?

En låååång söndag

Den här dagen har gått förtvivlat långsamt. Vädret var perfekt, kallt och soligt så jag och barnen åkte till Nyckelviken och gick en sväng i skogen. Det blev inte någon jätte sväng eftersom vagnen blev kvar hemma. Dessutom ännu ingen hund. Sen åkte vi till Forum och köpte varsin "very berry" på Naked Smoothie bar. Köpte också med oss sushi till lunch. (Hugo äter bara gurkrullar, detta orsakar alltid huvudbry hos personalen och efter mycket om och men får man betala allt mellan 20 och 70 kr, så även denna gång. Idag fick vi betala 65). Efter lunch en lite längre promenad. Sen kom vi hem och gjorde ingenting medan minuterna masade sig fram i långsamt mak. Min teori kring tiden är att jag för första söndagen på evigheter inte bakar. Dagen portionerades alltså inte ut i några smidiga jäs och bakpass. Därav dessa eoner av tid. I morgon jobb. Där går tiden vanligtvis i normal takt.

Ett nästintill perfekt bröd

Mycket bättre än så här blir inte en surdegslimpa tycker jag. Surdegen var perfekt, livlig och sprudlande. Mjölet jag använde var det omtalade Manitoba Cream, kanske var det denna kombination som gjorde susen? Bra blev det i alla fall.

Brödet blev lagom segt, stora hål och hade en lagom avägning av surdegs. Alltså inte för sur, men inte heller för flat i smaken som jag kan tycka att vanliga vetebröd kan bli. Detta blev ett härligt lite grovt bröd med mycket karaktär. Dessutom tycker jag att de blev rätt snygga med sina ränder efter brödkorgens kanter. Problemet om man jäser för länge sista jäsningen är att snitten i brödet inte blir tillräckligt stora. Det perfekta är när degen liksom spricker upp när man snittar och snittytan blir flera cm bred. Ofta när jag kalljäser över natten och dagen (pga. jobb och andra förpliktelser) händer inte detta. Brödet har alltså jäst färdigt redan innan man skjutsar in det i ugnen. Funkar smakmässigt men blir inte riktigt lika tjusigt tycker jag.

För övrigt har jag lovat barnen pizza i kväll, så nu står en pytte liten pizzadeg och jäser a' la Bread Bible. Jag är rädd att denna mycket lilla pizza inte ens kommer att räcka till en liten smurf.

Det är bra när man hjälps åt

.

Jag som trodde den var stendöd

Min surdeg som inte visade ett endaste litet livstecken, har uppstått från dödsriket. Med hjälp av lite honung och yoghurt tog den fart och började bubbla och ha sig. Jag var ett tag lite osäker på hur man bedömmer om en surdeg lever eller är död, men när man väl ser en levande en så blir man säker. Den här är nog den mest levande jag någonsin gjort. Den till och med låter! Scary...Som att ha en liten slemmig hustomte att mata och ta hand om. I fortsättningen ska jag dock inte vara sentimental med surdegarna. Om de skär sig, dvs. om det bildas ett tjockt flytande lager på surdegen så ryker den. Inget mer pjoskande. Eftersom den så stolt visade upp sina livsandar i dag var jag ju tvungen att göra nåt med den. Det blev surbrödet från PaindeMartin, på ett ungefär. Så här blev det i dag. Typ 300 g av den ytterst livliga surdegen, 1 tsk instant yeast, 30 g salt och typ 7 dl vatten. Ungefär 900 g Manitoba Cream. Körde allt utom salt i ca 10 min. Lät degen stå i 20 min. Därefter i med salt och körde ytterligare ca. 5 min. Nu ligger degen och vilar 2-3 timmar i sin låda. Jag drog lite i degen ett par gånger den första halvtimmen. Sen kommer jag att vika ner degen i ett par korgar som får stå i kyl över natten. I morgon är det lördag, vilket innebär att den får jäsa lagom länge. Återkommer med resultatet.

Inget som jag inte bakat förr

Resultatet av mitt inspirationsbröd blev inget utöver det vanliga. Rätt trist. Borde ha haft i något annat än bara mjöl, vatten, jäst och salt känner jag. Nu är det strax dags för surdeg igen. Jag har försökt liva upp min döda deg med matyoghurt och honung, så i morgon får vi se om den lever. Så här blev i alla fall dagens bak.

Några allmänna baguettetips till Lina

Jag vet att en kollega ska inviga sin nya baguettplåt. Här kommer några små trevliga tips som funkar oavsett recept. Gör en lös deg. Degen ska vara tillräckligt fast för att släppa på kanterna på bunken, men tillräckligt lös för att klibba fast sig på händerna på ett irriterande sätt. Då är den lagom. Kör degen läge för hand eller i maskin, ca. 7-10 min. Låt gärna degen jäsa i "liggande ställning" (jag har en stor plastlåda med lock), dra lite i degen ett par gånger den första halvtimmen av jäsningen) När degen ska jäsa i baguetteplåten, gör baguetten hälften så lång som utrymmet tillåter. Efter 20 min drar du ut degen försiktigt till sin fulla längd. Jäs klart. Använd en jäkligt vass kniv när du snittar baguetterna strax innan de ska in i ugnen. Jag har en global filékniv. Spraya sedan på lite vatten. Släng även in ca 4-5 isbitar i ugnen när du sätter in brödet. Efter 10 min kan du öppna luckan försiktigt för att släppa ut lite ånga. Sen är det också ett bra tips att brödet får stå kvar med ugnsvärmen med luckan på glänt en stund (kanske 5 min) efter att brödet är klart.

Ett helt vanligt bröd

Efter att ha mätt och måttat är jag nu sugen på att baka på känn. Improvisera lite. Det gör jag idag. Spontant och kul. Fast så spontant var det inte för jag satte en fördeg igår enl. Rose Pugliese instruktioner (jäst, vatten, mjöl). Men från där freestylar vi lite. Gjorde en lös deg som jag körde i några minuter i maskinen. (mer jäst, vatten, mjöl) Därefter fick degen vila i 10 min, sen i med salt (detta att man väntar med saltet är en teknik som till och med har något konstigt namn), sen körde jag slutligen degen i ca 10 min. Sen lät jag den stå i sin bunke i ca 1 timme. Bakade ut degen försiktigt genom att vika och rulla. Sen stoppade jag dom i brödkorgarna, där de fått jäsa ytterligare en timme. Återkommer med resultatet.

Fettodagen

Konstigt nog bjöds det inte på några semlor på jobbet idag. Har väl att göra med lågkonjunkturen. Man får vara glad så länge fruktkorgen finns kvar. När den ryker har man anledning att ana ugglor i mossen. I och för sig har man dragit in på skrivbordslampor. Om man inte ser riktigt jävla illa, typ synkadad så får man klara sig med allmänbelysningen. Hur som helst ingen semla idag. Det var bara det jag ville säga.

Bokrea tips

Hittade Riddarbageriets söta på Ica Maxi för 29 kr! Nu ska jag baka tårta.

Ganska fina pugliese

Mina Ciabatta blev istället två runda fina Pugliesebröd. Skillnaden är egentligen bara hanteringen av degen, där man med pugliesen drar i brödet och viker det ca. 3 gånger var 30 minut under första jäsningen. Detta för att dra ut glutentrådarna och få ett segt inkråm. Resultatet skulle jag gärna visa, men min skitdator har pajat och förmodligen har ett års bilder försvunnit. Vi har en exten hårddisk men den har legat i garderoben sedan förra året när vi var i fjällen. Där gör den ingen nytta.

I går var jag på bio, då skulle resten av familjen käka pizza. Jag förberedde en deg enl. Jamie Oliver. Mjöl, vatten, socker och instant yeast. Jästid ca. 1 timme. Finfint resultat på bakstenen. Min nya bakspade kom också väl till pass. Dock måste pizzan förberedas på bakspaden för det är som fördömt att få upp den färdiga pizzan på bakspade. Däremot gick det bättre att få över pizzan till bakstenen. Men detta måste väl vara en övningsfråga. Jag har ju sett hur enkelt det ser ut när pizzabagarna håller på.

Ps. kan varmt rekommendera filmen Mammoth. Mycket bra, den bästa film jag sett på länge, i och för sig den enda film jag sett på länge kom jag på. Det var närmare tre år sedan jag var på bio sist. Kanske var det en urusel film, kanske var det bara så att jag njöt av att göra något på egen hand en fredagkväll? Mitt biosällskap storböla genom hela filmen. Detta störde mig en smula då jag oroade mig för hur man förväntas agera. Ska jag ta hennes hand, stryka henne över håret, ta fram ett plåster och blåsa? Jag valde att ignorera. Det vara bara på film.

Pappan till vårt tillskott

Jag börjar helgen med att bryta löftet om att lägga ner The bread bible. Jag ska baka en variant på ciabatta och har satt polishen idag. Av erfarenhet dubblar jag nu receptet eftersom receptet angav 1/16 del tsp instant yeast/0,3 g. Dessa små myrmått går helt enkelt inte att få till utanför lilleputtland. Dessutom kan det vara kul att äta en varsin ciabatta, istället för att efter 3 dagars väntan få en halv ciabatta (eller 1/4 ciabatta om hela familjen är på humör). Polishen ser lovande ut, lagom kladdig och bubblig.

I övrigt har vi besökt en kennel på Värmdö. Förmodligen kommer vi att ta hunden därifrån då de har en kull som är leveransklar i maj. Förutom med mina barn har jag sällan upplevt en sån längtan. Förövrigt förvånades jag över kraften i dessa relativt små hundar. Jag satt på huk för att prata lite med dom och vips låg jag på rygg i snön. Detta hände två gånger, och då skulle de bara hälsa lite försiktigt. Blöt i baken, men lycklig åkte vi hemåt. På bilden stilige Emir som är pappan till vår kull.

Två små mirakel till bagetter

Jag är en sån som målar fan på väggen mer än gärna. Bagetterna blev de bästa jag någonsin bakat. En angenäm överraskning kan man säga. (Att måla fan på väggen är ett förhållningssätt jag kan rekommendera, det är sällan man blir besviken) Lätta och luftiga, tunn fin skorpa och lagom stora hål. När det gäller baguetter vill vi inte ha de där jätte hålen, de spar vi till Artisanbröd och Ciabatta. Inkråmet (låter äckligt men vad ska jag kalla det?) är luftigt och segt och lagom salt. Detta resultat nåddes genom att jag genom halva receptet inte orkade mer utan helt sonika skjutsade in bröden i ugnen och sket i de sista 16 timmarna i kylen. Dessutom skulle de dras och vridas och vändas och där någonstans brast mina engelskakunskaper. Istället typ 4,5 gång lät jag degen jäsa 2,5 och det blev bra. Tillräckligt bra. Svårt att tänka mig att de där sista 16 timmarna+1,5 timme för att tina från kylen skulle vara värt besväret. Vafan jag har jobb och familj också!

En baguette som vi förmodligen kan slå någon i skallen med

Jag har på känn att min baguette som jag bakar enligt konstens alla regler håller på att gå åt skogen. I går gjorde jag en polish och en fermetée. Fermetéen skulle stå i rumstemperatur 8-16 timmar. Jag hade tänkt att sätta in den i kylen innan jag gick till jobbet, men det glömde jag så antagligen jäste den över så att säga. Dock såg den fin och bubblig ut när jag kom hem. Allt blandades med en rätt stor mängd mjöl och mycket lite vätska. Degen blev stel, stum och KONSTIG. Som sån där trolldeg. Nu ska den jäsa i rumstemperatur igen i 4 timmar. Sen ska den egentligen jäsa över natten, men funderar på att skita i det hela och slänga in den i ugnen i kväll. Den kommer ändå bli äcklig. Dystra utsikter med andra ord. Jag som åkt och köpt en finfin baguetteplåt på Lagamati idag. Kollegerna som följde med passade också på att köpa baguettplåt! Vi hittade också mycket ett mycket bra ihopfällbart ungsgaller. Det köpte vi också ett varsitt. På Lagamati tar dom det här med bakande seriöst. De var just hemkomna från Frankfurtmässan och kunde rapportera att det är silikon som gäller nere på kontinenten. Alltså ungssäkra baksaker i silikon. På oförekommen anledning informerade dom vidare om att faktiskt självaste Jan Hedh brukade handla där. Sen åt vi lunch på CiaoCiao filialen på Odenplan och där såg vi Jens Lapidus och konstaterade att han borde äta upp sig lite, det var ungefär vad han gjorde också. Sen åkte vi tillbaks till kontoret och jobbade.

En källa till inspiration och baklust?

Man ska inte tro att det här med bakning är på skoj, eller ens särskilt lustfyllt. Nej det är vetenskap och bygger på exakthet och kausalitet, det tycker Rose Levi Beranbaum. Hennes brödbibel innehåller mycket exakta mått så som 3/8 delar av olika mått samt 0,6 gram hit och dit. Att höfta och göra på känn hör inte hemma i dom här divisionerna. Liksom vetenskapliga experiment ska resultera i exakt samma resultat oavsett hur många gånger man genomför exprimentet ska brödet alltid bli lika dant. Men här får jag dock lägga in en brasklapp. Det blir ju aldrig lika dant. Hur exakt man än väger sina 0,6 gram och noggrant tar reda på vad en 3/8 dels teaspoon är så blir det inte samma. Detta är både frustrerande, irriterande och lite spännande. Kanske hade man lagt ner bakningen om det vore en exakt vetenskap. Rose bibel är inte någon inspirerande läsning. Det är som att läsa en tjock instruktionsbok, har man tur så finns någon pedagogiskt tecknad bild som förklarar hur degen ska vikas. Men för det mesta har man otur och man får traggla sig igenom tätskriven text och otaliga tabeller. Det är ordning och reda och alla ingredienser anges både i mått, vikt (gram och ounces) och procentsatser av totala degmassan. Man kan fråga sig varför jag plågar mig igenom dessa recept. Varför jag gör mig sånt besvär med amerikanska mått och instant yeast och jag kan inte svara på det. Men jag älskar det. Kanske för att denna lunta till kokbok bekräftar min löjliga hobby, som något viktigt? Kanske har något som tidigare mest varit just en hobby för smak och känsla nu fått en ytterligare dimension. Kanske till och med en intellektuell dimension.

Det här med baguetter

Jag har bakat mycket baguetter. Jag har helt enkelt gjort så här. Blandat knappt ett halvt paket jäst med en halv liter vatten och en nypa salt. Sen kör jag kanske i någon dl surdeg, i så fall minskar jag jästen något. Sen i med ca. 1,3 liter vetemjöl special. Här kan jag också byta ut 3 dl av mjölet mot Durumvetemjöl, ibland. Sen kör jag det i ca. 7 min på låg hastighet. Därefter jäser jag brödet till dubbel storlek, eller minst ett par timmar i rumstemperatur. Sen skapar jag baguetter, mina blir krokiga och böjda för att få plats på plåten. Sen jäster jag en timme till och så skjuds in i ugnen på 250c. Min ugn är snabb så efter ungefär 10-15 min är baguetterna klara. Inga konstigheter. Skapliga baguetter.

Men jag inser nu att jag missat hela poängen. Poängen kommer med polish, en slags fördeg som görs dagen innan, samt Pate Fermentée som är en annan slags fördeg. Båda rätt lika; jäst vatten och lite salt fast i olika kvantiteter. Denna görs också någon dag innan. Först dagen efter kan man göra den riktiga degen och först dagen efter det är det dags att grädda bröden. Fan man måste ju vara arbetslös för att styra upp riktiga bröd! Att passa en massa jästider funkar sällan när man har ett vanligt jobb att sköta. Dock brukar det gå hyfsat att efter långjäsning lägga brödet i kylen (om man har plats).

Hur som helst i dag började jag med detta så om ett par dagar så kanske jag kan stoltsera med riktiga baguetter. Dock måste jag skaffa en riktig baguetteplåt i morgon. Det blir dagens uppgift, hur jag nu ska hinna med det på lunchen?

Så här ser i alla fall de två små fina degarna ut, den översta är polish, den understa är pate fermeteen. Den undre får stå varmt hela natten. Polishen åker in i kylen efter ca. 4 timmar. För övrigt jäser jag alltid mina bröd i förrådet under trappen där vi har någon form av värmecentral med proppskåp och annat. Katten Viking också på bild.

Men gott var det!!!

I receptet ingick "wheat germ", jag tolkade detta som vetekross. Men det hade jag inte hemma så jag bytte ut mot 4-kornskross. Detta förstör lite av segheten som hög proteinhalt kan leda till (om man har tur). Men istället får man tuggmotståndet i kornen och det ger också brödet en trevlig karaktär. Ett mycket lyckat bröd på det stora hela. När jag skar ytterligare i brödet så hittade jag dessutom lite fler stora hål.

Nja, sisådär

Var det gäller hålen blev det väl lite sisådär. Mest små hål, några större. Varför!!! Nu vek jag, precis som jag skulle. Drog ut till en trekant och vek in som ett kuvert. Kanske är jag för hålintresserad? Istället ska jag bry mig mer om hur brödet smakar. I vanlig ordning lät jag det inte svalna innan jag skar i det. Men nu ska jag i alla fall smaka.

Ett typiskt Artisan bröd enl. Bread Bible

Nu har jag stått i och bakat bröd hela eftermiddagen. Ingen nattjäsning, utan snabb Return of Investment denna gång. Så nu får vi se om Northen Springmjölet håller måttet. Om det var värt att frakta hela vägen från "området kring de stora sjöarna i USA". Förmodligen skulle man kunna räkna ut en hisnande koldioxid förbrukning för detta mjöl. Men vi skiter i det så länge. Förövrigt innehåller Änglamarks vanliga vetemjöl också 13% protein och det är ett finskt mjöl enligt Coop. Jag har någonstans en trevlig mailkonversation med Coops kundtjänst, där jag ställer mig lite frågande till proteinhalten. Kundtjänsten visste inte mycket mer än att mjölet var från Finland. Hursomhelst ska jag nu jämföra och se om det är mödan värt att köpa dessa specialmjöl.

Det ser lovande ut, satt som en annan idiot och glodde in i ugnen typ hela baktiden och några riktigt stora luftbubblor bildades långsamt under skorpan. Dessa luftbubblor kunde jag iakttaga redan innan brödet togs in i ugnen. Denna gång lät jag brödet jäsa på bakplåtspappret (sånt där man kan använda 1000 gånger innan det kasseras) och det var ett smart drag tror jag. På så sätt slapp jag misshandla de eventuella luftbubblorna genom att sjabbla med händer och mjuka plastskärbrädor. Istället lyfte jag in bakplåtspappret med brödet på och la på bakstenen. Strax ska jag skära sönder brödet för att se om luftbubblorna håller vad dom lovar.

Blir det inte bra nu, kan vi lika gärna stänga fabriken

Nu ska det bakas med RIKTIGT mjöl. Ett proffsmjöl med starkt gluten och mycket protein. Jag är en lat person men när det kommer till vissa saker blir jag lite som besatt. När det kommer till mjöl har jag hela tiden haft en liten känsla av att resultatet alltid skulle bli lite bättre om jag hade riktigt bagerimjöl. En gång köpte jag en svindyr påse manitoba och bakade degiga limpor, men det var tiden före baksten, långjäsningar och andra tricks. Nu beställde jag ett kort på Martin Olsson. För detta ändamål krävs ett registrerat företag. Fick låna en nära anhörigs företag. Det tog sedan ett par veckor innan kortet anlände. Idag åkte jag till Martin Olsson och köpte, just det, 10 kg mjöl. 5 kg Northern Springs från Nordmills och 5 kg Manitoba. Billligt var det också 80 kr för allt. Att jämföra med den lilla en kilos påse jag köpte på Kajsa Warg för typ 50 kr. Återkommer med resultatet. Har god lust att prova Olof Victor igen, men nu har jag lovat mig själv att lägga undan Jan Hedh ett tag.

Tråkiga bröd tråkig söndag

Jag är inte helt frisk. Jag har ont i huvet och är lite kallsvettig. Brödresultatet blir därefter. Den delen av Olof Victors ljusa som fått jäsa över natten i kylen, blev varken bättre eller sämre än den igår. Kanske blev inkråmet något segare. Ett godkännt och gott bröd, men mediokert. Inga jätte hål att skryta med. I övrigt en medioker söndag. Halvtrist väder, halvgriniga ungar.

I övrigt får det vara nog med Jan Hedh nu på ett tag. Jag känner att jag måste börja använda all torrjäst från USA, så nu blir det Bread Bible för hela slanten. Dessutom är frysen full med bröd, så det passar bra med bread bible där man bakar ett litet bröd åt gången.

Melodifestivalsklädbyten - a piece of cake

Paus i brödbakandet för lite melodifestival. Min son står i kalsonger framför tv:n. Jag undrar vad han gör. Han meddelar att han testar om det är någon utmaning att byta kläder medan artisterna uppträder. Det är det inte. Han hinner byta jeans och t-shirt en massa gånger! Allt rabalder om Petra Medes klädbyten är alltså bara trams konstaterar han. För att öka utmaningen försöker han nu med ögonbindel.

Olof Victors ljusa med rågsur

Så här blev det. Som vanligt dela jag upp degen i två omgångar där den sista får jäsa över natten i kylen precis som receptet anger. Bilden visar de som istället fått jäsa ett par timmar i garderoben. Inte så stora hål som jag eftersträvat, men detta tror jag beror på den misshandel jag utsätter degen för när den ska in i ugnen och på stenen. Funderar på att skita i stenen i morgon när de nattjästa ska in. Istället låter jag dom jäsa sista stunden på en plåt som sedan åker in i ugnen på det traditionella sättet. Varför inte? Återstår att se om de blir håligare.

Jävlar vad jag bränner mig

Stenen i all ära, men utan bakspade är det som fördömt att få in degen. Särskilt de här "veka" degarna jag pysslar med. Har försökt med IKEAs mjuka skärbräda men den smälter vid kontakt med stenen, har försökt att lyfta brödet men då gäller det att vara jäkligt snabb och brödet få inte vara stort. (helst inte större än en liten hand), har också försökt att lägga bröden på en mycket mjölad plåt, utan kant och låta bröden glida ner på stenen. Fuka sisådär. Resultatet har varit hyfsat missformade, men goda bröd. Jag beställde ju en bakspade från Husmodern men de meddelade att den typ var slut på lagret men att de hoppades att den skulle komma snart. Schysst att dom i alla fall meddelade detta. Men lite trött blir man.

Baka hostbröd?

Nu är vi sjuka, jag och lilla Ebbis. När jag är hemma och sjuk brukar jag baka bröd, det funkar så bra med exakta jästider då, men så kom jag på det här kanske lite ofräscha med att baka när man är sjuk. Kanske man nyser över hela degen eller nåt och det är ju inte så kul. Så i dag blir det inget baka av, men jag kommer att liva upp lite rågsur i kväll så att jag kan baka Olof Viktors med råg sur lite mindre mjöl och se om resultatet blir lika bra som med vetesuren. Egentligen tror jag att jag föredrar rågsur för är det inte så att vetesuren luktar lite fotsvett om man känner efter riktigt ordentligt?

Varför skolkade jag från mattelektionerna?

Lyssna här då: Den angivna degtemperaturen x 2=X,

X-Mjöletstemperatur=Y

Y+2=vattnets temperatur. Inga konstigheter, tycker Jan Hedh i alla fall! Det räckte alltså inte med min digitala våg, nu måste jag gå och köpa en jävla termometer också. Eller undrar om det fungerar med ungarnas rumptermometer från Apoteket. Äh jag bara skoja...kanske

Vågen är jag ganska nöjd med för övrigt. Inköpt för 400 kr på Järnia. Väger dock inte mindre än 1 g, vilket kan ställa till det då vissa recept anger tex. instant yeast till 0,7 g.

Helt oförutsägbart

Resultatet av bakande är fullkomligt oförutsägbart. Detta tänker jag efter att ha bakat den sista delen av degen från Olof Victors ljusa, den som fick jäsa över natten i kylen enligt receptet. Resultatet blev okej, men hålen är faktiskt inte riktigt lika stora. Nyfiken som jag är skär jag brödet precis när det kommit ur ugnen, detta bör man inte göra. Liksom man inte bör dricka c-vitamin brus innan tabletten brusat klart, ännu mindre en treo. Brödet är liksom fortfarande kladdigt och blir ihoptryckt av skärandet. Kanske blev det gott , även fast hålen inte blev riktigt lika stora. För övrigt kan det inte rekommenderas (vilket det inte gör heller) att jäsa degen i degkorgar. De fastnar i kanterna och eftersom degen är så löst blir det en enda sladdrig hög av det hela. Resultatet blir ett väldigt hemsnickrat men rätt charmigt bröd.

Inte så pjåkigt trots allt

Bakade idag Jan Hedhs Victors ljusa. Efter att min vetesur äntligen blev klar. Två av degarna står som sig bör i kyl över natten. Den tredje fick dock inte plats (hans recept är dimensionerade för en mindre industrianläggning). Den tredje degen fick istället varmjäsa i ca 2 timmar. Då tyckte jag att den svällt ut tillräckligt. Eftersom jag ännu inte har någon bakspade (den är beställd och på väg hoppas jag) så försökte jag mig på att skvimpa över degen från en mjuk Ikea skärbräda i plast till bakstenen. Detta gick inte ett dugg bra. Degen kletade sig fast och jag höll på att få smält plast över bakstenen men med lite handpåläggning blev det i alla fall en något så när sammanhållen form. Trots detta missöde blev resultatet över all förväntan, vad det gäller hålstolek i allafall. Så här stora hål brukar jag inte få till.

I övrigt undrar jag om vete suren ska se ut som min gör. Lite som våffelsmet. Inte alls lika bubblig och luftig som rågsuren. Dessutom luktar det lite unket och har vätska som ligger och flyter ovan på. Ska det vara på detta sätt, eller ? Dock jäste ju detta bröd fin fint. Kolla in bilden!

Muffins

I bland bakar jag andra saker än bröd, rätt ofta faktiskt. Eftersom jag har barn så bakar jag kanelbullar titt som tätt. Nu har jag också upptäckt det festliga med cupcakes. Det roliga är inte själva muffinsen som i ärlighetensnamn inte är så särskilt spännande, typ kompakt sockerkaka. Det roliga är själva frostingen eller toppingen. Denna kan man göra hur kul som helst med hjälp av lite strössel och karamellfärg. Dessa bakade jag till min dotters tvåårskalas.

Sen har jag bakat mycket finare och roligare med blommor och grejer, men dom glömde jag att fota...

Stora hål?

Se på detta bröd som Pain de Martin lyckats med. Vilka hål! Min egen jakt på de riktigt stora hålen fortsätter. Trots att jag numer lyckas rätt bra med inkråmet så blir det inte riktigt de där jätte hålen jag vill ha. Inte heller blir brödet riktigt så segt som jag vill ha det. Är det så att det måste special mjöl till detta? Ringde Nord Mills, en mjölgrossist i skåne, som har bra bagerimjöl, de säljer dock inte mindre än pallvis...Nord Mills säljer Northern Spring mjöl som jag tror är det mjöl som Albert&Jack bakar med. Har provat Manitoba Cream, som jag köpte på Cajsa Warg för dyra pengar. Var dock inte speciellt imponerad då resultatet blev "limpaktigt" och tungt.

Enligt utsagor ska knepet vara lösa degar, långa jästider och lång tid i degblandaren, detta har jag provat.

Jan Hedh skriver om vikmetoder och bearbetning av degen, detta har jag hittills inte brytt mig om utan helt enkelt format degen till en boll innan sista jäsningen. Kanske ska jag börja vika och ha mig? Ska testa det i veckan!

vetesurdeg

Är inne på tredje dagen med min vetesurdeg enligt Jan Hedhs recept i boken Bröd. Den ser mycket lovande ut och luktar unket och syrligt på samma gång. Har provat med vetesurdeg tidigare, men den luktade bara unket, till och med brödet luktade unket. Hoppas på bättre lycka denna gång. Ska sedan prova att baka Viktors ljusa, och denna gång ha lite mindre mjöl i än vad receptet anger. Bakade den på rågsur i förra veckan och upplevde att degen blev väl kompakt. Halva degen bakade jag ut efter ca. 3 timmars sista jäsning, andra halvan hade jag i kyl över natten så som receptet angav. Detta visade sig ge ett betydligt bättre resultat. De första limporna blev torrare medan de andra två blev helt okej. Jag tror dock att resultatet blivit ännu bättre om degen innehållit lite mer vätska. Detta med vätska är svårt. Det bär mig emot att tillsätta vatten efter det att degen är blandad då det är svårt att blanda utan att degen tillslut blir geggig. Lättare i så fall att tillsätta mer mjöl.

Nästa helg kanske jag börjar med en lavain. Detta verkar dock gränsa till vad mitt tålamod tillåter, då det innebär en massa krångel med silningar. Dessutom tycker jag att Jan Hedh kunde vara en smula mer utförlig vad gäller lavainer och surdegar. Ofta stannar han vid surdegen och talar inte om hur man sedan matar och använder sin surdeg.

Amerikanska mått

Eftersom min ambition är att baka mig igenom åtminstone en del av recepten i The Bread Bible så var jag också tvungen att skaffa mig en måttsats med amerikanska mått som cup, tea spoon, table spoon osv. Gick runt i olika köksbutiker utan att hitta några mått. Gick därefter in på E-bay och beställde en finfin röd måttsats från Kitchen Aid. 4 dollars kostade måttsatsen, medan frakten gick loss på 11 dollars. Men det var det värt för det var en tjusig måttsats måste jag säga!

Ett stycke gravsten

Jag har länge varit på jakt efter en baksten. Vet att de finns i välsorterade köksaffärer, och på nätet. Dessa kostar runt 700 kr. Det tycker jag är rätt mycket för ett stycke sten. Jag jobbar hyfsat nära Norra skogskyrkogården och där vet jag att det finns ett antal ställen som säljer och tillverkar gravstenar. Dessa är gjorda i granit, vilket verkar vara det förekommande materialet i bakstenar, förutom vissa som innehåller gotländsk kalksten. Därför ringde jag upp en av dessa "dödgrävare" och frågade om de hade en ca 3 cm tjock sten 30x40 cm. Och en sådan kunde dom ordna fram utan problem för 200 kr! Perfekt. Hämtade stenen, och det var verkligen ett stycke gravsten i rödspräcklig slipad marmor. Det morbida i sammanhanget är att detta hände i förrgår, precis ett år sedan min pappa dog. Så efter att jag hämtat gravstenen for jag tvärs över stan för att besöka den södra skogskyrkogården och lägga liten rosa ros i minneslunden.

En hel timme tog det för övrigt att få upp värmen till 275 c med den nya stenen. Men det var det värt. Det första brödet jag bakade med stenen fick en perfekt skorpa!

Från början hade jag tänkt att lägga stenen längst ner i ugnen för att sedan låta den ligga där, även när man inte bakar bröd, men eftersom det tar längre tid att värma ugnen så återstår bara att lyfta ut åbäket mellan bakningarna. Dessutom kom jag på att jag brukar spruta in vatten längst ner i ugnen och det funkar ju inte om brödet ligger där. Därför ställde jag stenen på gallret ungefär mitt i ugnen. Nu måste jag köpa ett nytt galler för bröden måste ju svalna någon stans...Nya köp leder alltid till nya köp...

Instant Yeast

Efter att ha köpt The bread bible av Rose Levi Beranbaum insåg jag att de allra flesta recepten innehöll något som kallas instant yeast. Detta är ett slags torrjäst som inte behöver vatten, utan som på ett mycket enkelt sätt blandas direkt i mjölet. Detta instant yeast går att på ett komplicerat sätt omvandla till vanligt jäst, men receptet går ju då inte att följa utan kräver en viss modifiering. Jag provade då med Dr Oetkers snabbjäst med ett hyfsat resultat. Var dock osäker på mängden då det skulle vara typ 1/2 tsp instant yeast. Det kändes väldigt lite då hela paketet snabbjäst motsvarade 50 g vanlig jäst. Därför dubblade jag mängden på eget bevåg. Resultatet blev dock hyfsat. För att kunna följa recepten lite mer noggrannt gick jag in på e-bay och köpte ett kg riktig Fleischmans instant yeast, vilket är ett av de märken Rose nämner i boken. Jästen har hållbarhet till augusti 2009 och jag inser att 1 kg instantyeast är en enorm mängd att göra av med fram till augusti eftersom varje recept innehåller mindre än en tsp instant yeast. Därför är jag villig att ge bort en del av mitt instant yeast lager. Maila mig så skickar jag en ca. 1/2 dl jäst i en plastpåse med posten. Jästen ska förvaras i kyl. Nu hoppas jag att försändelsen inte beslagtas av narkotikapolisen. Kanske suspekt beteende att skicka små påsar med odefinierat pulver i posten? Men är ni intresserade av att baka "the US-way" så maila mig!